Artikeln publicerades 10 februari 2025

Anna Bogren planterar växter i en flytande ö byggd av skumglas, en prototyp som Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö testar i sin våtmark på Ekeby avloppsreningsverk.
"Ett kostnadseffektivt sätt att undersöka våra specifika frågor"
Anna Bogren, utredningsingenjör på Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö AB, är en av alla de personer som är engagerade i VA-kluster Mälardalens gemensamma arbete.
Vad jobbar du med på hemmaplan?
– Jag är med och tar fram och genomför strategiska planer för våra VA-anläggningar, hela kedjan från forskning, utveckling, utredningar, förstudier, projekt till uppföljning och optimering. Just nu gör vi en konsekvensanalys av vad det nya avloppsdirektivet kommer att innebära för oss. Vi håller på att bygga ut avloppsreningsverket i Strängnäs, det blir en helt ny process med många nya processteg, där är jag processansvarig kravställare i projekteringsfasen. På Ekeby reningsverk i Eskilstuna förbereder vi för att öka kapaciteten i kvävereningen med ny teknik i befintliga volymer. Och så pågår utredningar om rening av mikroföroreningar enligt krav i våra miljötillstånd.
Vad är din uppgift i VA-kluster Mälardalen?
– Jag är representant för region Nordväst i ledningsgruppen och suppleant i styrgruppen.
Hur påverkar det ditt arbete på hemmaplan?
– Det är enormt värdefullt. Jag får tillgång till ett jättebra nätverk med kompetenta personer och det ger en bra input till mitt eget arbete med att ta fram strategiska planer för våra VA-produktionsanläggningar.
Vilken nytta är det för din organisation att ni är med i klustret?
– Att ha möjlighet att påverka inriktningen på den forskning som bedrivs, att få ta del av all den kunskap som skapas i och med den. Samt att i de projekt där vi deltar få möjlighet att på ett kostnadseffektivt sätt föra in våra specifika frågeställningar tillsammans med andra VA-organisationer, utan att själv behöva bedriva alla dessa undersökningar i egen regi.
Hur ser ditt drömreningsverk ut?
– I ett drömreningsverk skulle inget av det som tas emot betraktas som ett avfall. Alla resurser skulle tas om hand och nyttjas på ett säkert sätt. Det skulle också vara väl integrerat i det lokala samhället.
Vilket reningskrav är svårast att nå?
– Just nu, för våra stora verk, så är det definitivt kväve som är tuffast. Framöver tänker jag att PFAS blir vår stora utmaning.