Artikeln publicerades 2 maj 2023

Kvinna sedd bakifrån vid en laptop. På bildskärmen syns ett flödesschema.

Processimulering kan ge bättre dimensionering av reningsverk

I Sverige saknas formella riktlinjer för hur avloppsreningsverk ska dimensioneras. Projektet OSAR visar att ökad användning av osäkerhetsanalys och processimulering skulle kunna väga upp flera svagheter.

OSAR-projektet (Osäkerhetsanalys och simulering för resilient dimensionering av reningsverk) har pågått sedan 2020. Nu är slutrapporten klar och publicerad av Svenskt Vatten och IVL Svenska Miljöinstitutet. Den har titeln Resilient dimensionering av avloppsreningsverk Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och har skrivits av Erik Lindblom och Hanna Molin, IVL Svenska Miljöinstitutet/Lunds universitet, samt Oscar Samuelsson, IVL/Uppsala universitet.

Nationellt finns ingen tillämpad standard för hur reningsverk skall dimensioneras, därför görs olika antaganden för olika verk. Det är inte ovanligt att man utgår från erfarenhet och tumregler utan att precisera vilka osäkerheter som har hanterats. I synnerhet historiskt är dokumentationen över dimensioneringsarbetet bristfällig vilket bidrar till att antagandena inte är transparenta.

Etablerade metoder användes inom ett nytt område

Projektet har studerat dagens metodik för dimensionering av avloppsreningsverk med målet att förbättra den praxis som finns i Sverige och bidra till mer effektiva och resilienta, det vill säga störningståliga, reningsverk.

– Vi följde två verkliga fall: Henriksdals reningsverk i Stockholm och Kungsängsverket i Uppsala, som båda är under utbyggnad. En referensgrupp, som representerade reningsverk av olika storlekar, samt konsulter, leverantörer och myndigheter deltog också, berättar Erik Lindblom.

– Vi använde väl etablerade teknikområden och metoder, som dynamisk modellering, osäkerhets- och känslighetsanalys, för det specifika syftet ”dimensionering av reningsverk”, vilket kan ses som nytt.

Svensk praxis saknar standard för dimensionering

Projektet kunde konstatera att det i svensk praxis saknas en standard för dimensionering. I stället kombineras information från olika riktlinjer med historiska data och erfarenhet hos beställare och leverantörer.

– Dokumentation över processdimensioneringar av svenska reningsverk finns inte lätt tillgänglig, och den som finns är svår att tolka för en extern part. Den saknar oftast motiveringar för de antaganden som görs om till exempel belastning, reningskrav, resurseffektivitet och valda värden på processparametrar, säger Erik Lindblom.

– Vi hoppas att den ökade kunskapen från projektet leder till att antagandena vid dimensionering blir mer välgrundade och dokumenterade, gärna med hjälp av de metoder som presenteras och testas i rapporten, och att detta i sin tur leder till effektivare reningsverk.

Arbetet fortsätter nu i projektet Simulering för hållbar dimensionering av reningsverk Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som leds av Linda Kanders på IVL. Det har det specifika målet att presentera en praktisk metod för hur dimensionering av reningsverk skall göras med dynamiska modeller.