Scope 3 – Övriga indirekta utsläpp

Syfte
Elektrifierad rörspräckningsentreprenad med syfte att minska förvaltningens miljö- och klimatpåverkan. Genom att elektrifiera bidrar förvaltningen till Göteborgs Stads elektrifieringsplan samt stadens mål om att bli en ekologiskt hållbar stad till 2030.

För att få mer kunskap om vad som var möjligt så genomfördes studiebesök i Oslo. Oslo var tidiga när det gäller elektrifierade bygg- och anläggningsmaskiner. I Oslos fall har man till en början i stor utsträckning använt sig av ombyggda maskiner där förbränningsmotorn har tagits ut och en batterielektrisk lösning installerats.

Förvaltningen hade också möten med Exploateringskontoret i Stockholm och Skanska som hade påbörjat bygget i Slakthusområdet där man använde elektrifierade lastbilar samt bygg- och anläggningsmaskiner. Genom mötet fick vi veta hur upphandlingen hade gått till, vilka krav som hade ställts, hur de tänkte följa upp kraven samt vilka möjligheter och svårigheter som de hade stött på och som vi borde tänka på.

Därefter togs kontakt med entreprenörerna på ramavtalet för att göra en marknadsdialog och få deras perspektiv av vad som var möjligt, deras kunskapsbild och vilka utmaningar de såg.

Kontakt togs även med nätägaren Göteborg Energi Nät för att få reda på vilka laddmöjligheter som var möjliga i det tilltänkta projektområdet.

Därefter började arbetet internt med att ta fram ett underlag med en mängdförteckning som fungerade för en elektrifierad rörspräckning samt definiera i vilken omfattning olika moment skulle vara elektrifierat samt vad som var tillåtet i de fall ett arbetsmoment inte var möjligt att elektrifiera. För att kvantifiera miljö- och klimatpåverkan så gjordes en klimatberäkning med hjälp av en konsult.

Tidplanen från det att arbetet påbörjades internt till dess att entreprenaden påbörjades var 6-10 månader.

Effekt
Internt och bland entreprenörerna så är det många som har varit positiva till att vi har tagit steget och börjat elektrifiera. Innan projektstart så var det många som var lite tveksamma till huruvida det var möjligt att elektrifiera eller ej. Det fanns vid tidpunkten för entreprenaderna inte så många produkter på marknaden samt att den batterielektriska grävmaskinen var en ombyggd version där förbränningsmotorn byttes ut mot en batterielektrisk lösning. Arbetsmiljön blir bättre för medarbetare som arbetar runt maskiner som är elektrifierade.

Eftersom det vid tidpunkten för genomförandet inte fanns så många produkter på marknaden och det var nytt så ökade kostnaderna. Det är svårt att komma med en exakt siffra men uppskattningen är att det blev 35-60 % dyrare än vid ett traditionellt projekt.

Syfte
Att producera slambiokol genom pyrolys i syfte att minska klimatpåverkan, luktemissioner och transporter från reningsverket, samt möjliggöra återvinning av minst 60 % av fosforinnehållet i slammet.

Tillvägagångssätt
I samband med byggnationen av ett nytt avloppsreningsverk har vi valt pyrolys som metod för slambehandling. Läs mer om projektet här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tid för implementering
Första utredningen för att välja en slambehandlingsmetod för det nya reningsverket påbörjades under 2020. Produktion av slambiokol beräknas starta vid årsskiftet 2025/2026.

Effekt

• Uppnådd effekt: Även om pyrolysanläggningen i Margretelund ännu inte är i drift, visar erfarenheter från danska fullskaliga anläggningar och pilotanläggningen i Ellinge att pyrolys av avloppsslam resulterar i ett högkvalitativt, luktfritt och steriliserat biokol. Produkten är fri från mikroplaster, organiska föroreningar och vissa tungmetaller (exempelvis bly och kvicksilver) som kan avdunsta under processen.
  
  Eftersom slambiokolet inte behöver mellanlagras på slamplatta innan användning, undviks de metan- och lustgasutsläpp som normalt uppstår i konventionell slamhantering. Biokolet innehåller fosfor, kol och mindre mängder kväve, vilket gör det lämpligt för jordförbättring. När det plöjs ned i marken fungerar det dessutom som en långsiktig kolsänka.
  
  
• Budgeterad effekt: Den totala årliga utsläppsminskningen, jämfört med dagens slamhantering, beräknas enligt klimatklivansökan uppgå till cirka 6 640 ton CO₂ekv/år. Denna siffra inkluderar dock inte den potentiella klimatnyttan från kolsänkan.

Kostnad
Totalkostnad: Åtgärden, inklusive byggnad för slambehandling och tillhörande maskinutrustning, beräknas kosta cirka 133 miljoner SEK.

Drivkrafter
De huvudsakliga drivkrafterna bakom valet av pyrolys är att uppnå miljömålen för minskade utsläpp av växthusgaser, reducerad lukt och färre transporter. Osäkerheten kring framtida möjligheter att sprida Revaq-certifierat slam spelade också en avgörande roll. Eftersom ett nytt reningsverk byggs, krävdes en slambehandlingsteknik som möter både dagens och framtida krav.

Ytterligare en drivkraft är ekonomisk: slamavyttring utgör idag den största driftkostnaden för vårt reningsverk. Genom pyrolys förväntas slamvolymen minska med upp till 90 %, vilket innebär betydande kostnadsbesparingar.

Syfte
Vid markstabilisering inför bygget av ett nytt reningsverk valdes ett recept för betonginblandningen med lägre klimatpåverkan än traditionell.

Tillvägagångssätt
Provborrningar utfördes med olika blandningar (recept) och de med lägre klimatpåverkan valdes där det var tekniskt möjligt.

Tid för implementering
I och med att provborrningar ändå behövde genomföras krävdes inte mycket extra tid för att också väga in klimatpåverkan i bedömningen. Det var en integrerad del av projektet sedan starten vilket gör det svårt att avgöra om det hade någon påverkan på tidplanen.

Effekt

• Uppnådd effekt: Projekterat från början var totalt drygt 62 000 m kalkcement (KC) -pelare fördelat över 9 750 pelare. Av dessa ändrades 6 150 från traditionell KC till multicem (MC)-pelare vilka är bättre ur klimatsynpunkt. Att endast använda KC-pelare gav ett beräknat klimatavtryck på ca 4 400 ton CO₂ekv. Att i stället använda ca 63 % MC-pelare gav då ett klimatavtryck på 2 500 CO₂ekv. Detta ger en beräknad besparing på ca 1 900 ton CO₂ekv.
  
  Beräkningen baseras på TRV:s klimatkalkylverktyg samt EPD (Environmental Product declaration - miljövarudeklaration) för Multicem och inkluderar transport samt installation. Förutom bytet av KC- till MC-pelare har även ca 250 pelare kunnat utgå där möjligheten att skifta ur lera har funnits.
  
  Även valt armering med lägsta GWP (A1-A4) kg CO2/ton (varierade från 384–723 från olika tillverkare och produkter), samt betong. Tog in offerter på ”grön betong”, valde leverantör med bäst kombination av kvalitet, klimat och pris. (Bland de lägsta ur CO2-perspektiv).
  
  

• Budgeterad effekt: Betonginblandningen sparade pengar.

Kostnad
MC-pelarna var billigare än KC-pelarna och det blev en besparing på 1,7 miljoner sek.

Drivkrafter
Byggnationen av det nya reningsverket vid Margretelund var från första planeringsstadiet tänkt att bedrivas med hållbarhet i fokus. I detta fall var det både miljö och ekonomi som påverkades positivt.

Syfte
Minska klimatpåverkan genom att ersätta fossilbaserad extern kolkälla för efter-denitrifikation.

Tillvägagångssätt
Identifiera möjliga alternativa kolkällor genom en marknadsundersökning. Beroende på process kan även återvunna kemikalier, restprodukter eller intern kolkälla vara aktuellt.

Tid för implementering
3-24 mån (beroende på ev ombyggnad som behövs, test av kolkälla).

Effekt

• Uppnådd effekt: Ej helt genomförd ännu.
  
• Budgeterad effekt: Möjlighet att minska klimatpåverkan med upp till 1,6 kg CO₂ekv/kg COD.

Kostnad

• Totalkostnad: Merkostnaden jämfört med fossil metanol ligger mellan
  1,5-6 SEK/kg COD, men kan vara så hög som 10 SEK/kg COD. Kostnaden beror på flera aspekter t.ex typ av produkt och råvara samt variationer på marknaden.
• Eventuell ombyggnad eller tester av kolkälla är exkluderad då detta är mycket anläggningsspecifikt.
  

Drivkrafter
Huvudsakliga drivkrafter: Minska klimatpåverkan från avloppsvattenrening.