Scope 2 – Utsläpp från inköpt energi

Syfte
Dåvarande blåsmaskiner som försedde Sundets avloppsreningsverks biologiska reningssteg med syre hade varit i drift i 25 år och var i behov av ett utbyte. Maskinerna var underhållskrävande och brister i form av reservdelar var påtagliga samtidigt mycket energikrävande och stod för ca 35 % av energibehovet för hela avloppsreningsverket inkl. fordonsgasproduktion.

Tillvägagångssätt

1. Förstudie: Marknadsundersökning för att jämföra kostnader och energiförbrukning för nya blåsmaskiner.
2. Planering: Utbyte av luftflödesmätare och framtagning av driftfall för förfrågningsunderlag som skulle ligga till grund för kommande prestandaprov.
3. Anbudsförfarande: Förhandlad direktupphandling.
4. Installation och driftsättning: Etablering på plats påbörjades vecka 34, 2020 med successivt byte av blåsmaskiner, maskin för maskin. De tre blåsmaskinerna var på plats och intrimmade ihop med det nya och tillhörande lokala styrskåpet den 5 november 2020. Sedan genomfördes flera prestandaprov mellan december 2020 och december 2021 för att säkerställa energiförbrukning och funktionalitet enligt upphandlade krav.
5. Slutbesiktning: Första planerade slutbesiktning den 27 januari 2021. Slutbesiktning godkändes den 2 juni 2022.

Tid för implementering
Från startmöte 2020-04-15 till godkänd slutbesiktning (utefter energibesparingskrav) 2022-06-02.

Effekt

• Uppnådd effekt: Minskad energiförbrukning med cirka 24 %.

• Budgeterad effekt: Förväntad minskning av energiförbrukning med 20 %.

Kostnad
Totalkostnad: 3 721 tkr (mot budgeterade 4 500 tkr). Resultatet är kopplat till bortförhandlad 4:e mindre blåsmaskin i början av projektet och utbetalt vite till oss som beställare.

Drivkrafter
Huvudsakliga drivkrafter: Höga reparationskostnader, brist på reservdelar, hög energiförbrukning, kunna säkerställa drift av biosteget vid anläggningen samt en betydligt bättre arbetsmiljö.

Syfte
Himmerfjärdsverket (Botkyrka) har sedan driftsättning 1974 producerat biogas av avloppsslammet samt tagit emot externmaterial i form av fettavskiljarslam, matavfall, m.m. för samrötning. Sedan 2009 har gasen haft tre användningsområden: Pannor för uppvärmning av verket, gasmotor för drift av blåsmaskiner, samt en uppgraderingsanläggning för produktion av fordonsgas. När uppgraderingsanläggningen började uppnå sin livslängd behövde beslut tas om framtida användning av Syvabs biogas.

Tillvägagångssätt och tid för implementering
Hösten 2022 gjordes en bred utredning kring biogasen på Syvab med konsulthjälp. Utredningen tittade på huvudsakliga användningsområden för biogasen: uppgradera befintlig fordonsgasanläggning, bygga ny anläggning för flytande biogas eller vätgasproduktion samt installation av gasmotorer för elproduktion. Samtidigt utreddes relaterade anläggningsdelar i behov av reinvestering såsom rötkammare och fackla, samt potentialen för nya tekniker, såsom en ny slamtork. Beslut togs våren 2023 att avveckla nuvarande fordonsgasanläggning samt gasmotor och investera i två nya gasmotorer. Gaspannorna behålls som reserv, men den huvudsakliga värmen ska komma från överskottsvärmen från gasmotorerna. Samtidigt ska en ny fackla byggas samt renoveringsbehovet av resterande slamsystem utredas. Byggarbetet startade hösten 2024 och gasmotorer samt fackla ska driftsättas hösten 2025.

Effekt

• Uppnådd effekt: Detta återstår att se då gasmotorerna inte ännu är i drift. Det som kan påverka den budgeterade effekten från gasmotorerna är:
  - Verkningsgrad
  - Drifttimmar och driftstopp
  - Hanteringen av överskottsvärmen

• Budgeterad effekt: 2023 använde Syvab 25 071 MWh inköpt el, vilket resulterade i 394 ton CO₂ekv i Scope 2-utsläpp. Samma år producerades och såldes 12 600 MWh fordonsbränsle, som vid ersättning av fossilt drivmedel resulterade i 4 259 ton CO₂ekv som tillgodoräknas som potentiell klimatnytta. Totalt facklades gas motsvarande 4 402 Mwh samt 9 641 Mwh användes i pannor för uppvärmning, medan gasmotorn förbrukade 10 015 MWh. Dessa uppskattas totalt att bidra med 155 ton CO₂ekv i metanslip. Om vi antar att all gas som gick till dessa anläggningsdelar istället används i installerade gasmotorer, med en förväntat verkningsgrad av 43% skulle de generera 15 762 MWh el. Ett byte till gasmotorer skulle alltså innebära minskade utsläpp om 403 ton CO₂ekv i Scope 2 samt Scope 1 metanslip, förutsatt att gasmotorerna inte har något metanslip. Den potentiella nyttan från såld fordonsbränsle förvinner, vilket innebär att Syvabs klimatavtryck från gasanvändningen egentligen kommer att öka med 3 856 ton CO₂ekv. Förutsatt att all överskottsvärme används och driftstoppen på gasmotorerna är få kommer däremot energibalansen bli bättre, då den gas som tidigare facklats kommer att användas av gasmotorerna.

Kostnad
Totalkostnad: Den totala investeringskostnaden för gasmotorerna var ca 22,5 Mkr.

Drivkrafter
Den huvudsakliga drivkraften har vart stabil åtgång av den producerade rågasen. Eftersom Himmerfjärdsverket inte är anslutet till något gassystem måste den uppgraderade gasen hämtas på flak. Detta gör att åtgången på gas påverkas av såväl driftstopp på den egna anläggningen som av logistik hos kunden. Eftersom rågasproduktionen varierar över tid blir det också svårt för kunden att planera hämtning på ett sätt som matchar den faktiska tillgången. Vid tiden för beslutet kunde också en vikande efterfrågan på fordonsgas konstateras och försäljningen uppfyllde inte ägarnas avkastningskrav. Med gasmotorer säkerställs konstant förbrukning av den producerade gasen som endast är beroende på driftstopp internt. Detta säkrar en effektiv användning av den rågas som produceras på anläggningen. Det bidrar även till en förhöjd beredskap vid kriser som kan äventyra den externa elförsörjningen.

I samband med utredningen av den framtida gashanteringen underkände EU Sveriges skattebefrielse för biogas. Detta gjorde att bedömningen var att efterfrågan på och lönsamheten för fordonsgasen skulle sjunka ytterligare. När skattebefrielsen sedan återinfördes var investeringsbeslutet redan taget och upphandlingarna påbörjade och det var därför inte möjligt att ändra inriktning. Detta visar vilken påverkan olika styrmedel har på investeringsbeslut och vikten av långsiktiga och stabila styrmedel för att industrin ska kunna fatta väl underbyggda beslut.

Syfte
Från början var tanken att genomföra en vanlig renovering av pumpstationen med utbyte av styrning och el. Idén föddes att sätta solceller på stationen då läget är ypperligt och byggnaden har ovanligt stor area. Det blev en pilot då Roslagsvatten inte haft någon liknande lösning innan. Därefter kom även idén om batterier – vore det möjligt att kapa effekttopparna och därmed sänka elkostnaderna? I en pumpstation är det främst pumparna som drar energi, men efter detta kommer uppvärmning. Därav testades även luftvärmepumpar (uppkopplade).

Tillvägagångssätt
Projektet växte under arbetets gång och tillvägagångsättet var därför inte helt konventionellt. Stationen hade ett äldre styrsystem samtidigt som stationen är stor och viktig. Bräddning har stor påverkan på omgivningen och därför var det första som gjordes att installera permanent reservkraft för att säkerställa driften. Därefter installerades styrskåp och ställverk av underentreprenör, som även hade kompetens för att ta fram förslag för solceller. De kunde i sin tur ta in en samarbetspartner för att få fram en lösning gällande batterier och smart styrning på luftvärmepumpar.

Tid för implementering
Från att själva renoveringen påbörjades till att stationen var helt klar tog ca ett halvår.

Effekt

• Uppnådd effekt: För tidigt att säga - i augusti 2025 har anläggningen varit i bruk i ett år och data ska granskas närmare.
• Budgeterad effekt: 36 solpaneler á 540W per styck, sammanlagt 1 9440W.

Kostnad
Totalkostnad: ca 2,5 miljoner.

Drivkrafter
Ett test för att avgöra om detta kan vara värt att göra vid fler pumpstationer. Finns det flera aspekter än ekonomin som kan gynnas av detta (ex miljö/klimat)?

Syfte
Med solceller på de egna anläggningarna minskar mängden köpt el.

Tillvägagångssätt
Uppsala Vatten och Avfall AB har målet 5 % egenproducerad el via solceller 2030. Solceller läggs på lämpliga befintliga takytor och nya byggnader, med fokus där den producerade elen kan användas lokalt på anläggningen till så stor del som möjligt momentant.

Tid för implementering
Målet avser 2030, men stora om- och utbyggnadsprojekt pågår till 2035 och bortom det.

Effekt

• Uppnådd effekt: I april 2025 kopplades den hittills största anläggningen in, vilket gör att egen solelproduktion nu är 300–350 MWh/år. Detta innebär 130–150 ton CO₂ekv/år mindre än motsvarande inköp av nordisk residualmix. Sol-elproduktionen motsvarar idag 1,5 % av hela verksamhetens elanvändning.
  
• Budgeterad effekt: Producerad el följer relativt väl den budgeterade.

Kostnad
Totalkostnad: ca 5 Mkr.

Drivkrafter
De viktigaste drivkrafterna bakom åtgärden är företagets mål för egenproducerad solel.

Syfte
Öka effektöverföringen mellan kallt och varmt slam i slam/slamvärmeväxlare för att kunna minska inköp av fjärrvärme.

Tillvägagångssätt
Noggrann rengöring av råslamsidan i växlaren med hetvatten. Efter rengöringen värmdes att slam till rötkammaren 3 grader mer än före rengöringen samt färre driftstopp. Inlagt som Periodiskt underhåll 2 gånger/år i underhållsystemet.

Tid för implementering
1–2 arbetsdagar vid rengöring, 2 gånger/år

Effekt

• Uppnådd effekt: 350 MWh/år mindre fjärrvärmeförbrukning vilket innebär ca 50 ton CO₂ekv/år.
• Budgeterad effekt: Gjordes första gången främst för att minska driftproblem/igensättningar, så någon budgeterad effekt av energibesparingen finns inte.

Kostnad
Totalkostnad: Endast arbetstid. Både kostnads- och utsläppsreducerande åtgärd.

Drivkrafter
Stabilare drift och minskat behov av tillförd värme.

Syfte
Tydliggöra vilka temperaturer som bör råda i kontorslokaler och i anläggningar för att hindra att energi förbrukas till onödig uppvärmning.

Tillvägagångssätt
Ta fram ett internt dokument med beskrivning av vilken temperatur som ska råda i specifika anläggningar. Förankra dokumentet hos driftpersonal som ställer in temperaturen i anläggningarna.

Tid för implementering
Succesiv genomförande. Genomfört efter ca ett halvår.

Effekt
Uppnådd effekt: Svårt att genomföra uppföljning. Men riktlinjerna har gjort det enklare t.ex. vid dimensionering av värmepumpar och oenigheter kring hur varmt det bör vara där termostater förut stått på max har undvikits.

Kostnad
Totalkostnad: Intern tid.

Drivkrafter
Kommunens mål i energiplanen att effektivisera energianvändningen med 30 % till år 2030 jämfört med 2005.