Hoppa till innehåll
Ett mätinstrument med slangar ligger vatten på en avloppsanläggning, hålls fast med snören.

Scope 1 – Direkta utsläpp

I samverkansprojektet Från teori till praktik i vägen mot klimatneutralitet har utsläppen på reningsverk delats in i tre kategorier, så kallade scope, enligt GHG-protokollet. Scope 1-utsläpp är direkta utsläpp av växthusgaser från exempelvis reningsprocesser och fordon.

För avloppsreningsverk utgörs de största Scope 1-utsläppen ofta av metan och lustgas. Kartläggning och mätning är viktiga steg för att nå klimatneutralitet. Genom att förbättra mätning och läcksökning kan organisationer optimera åtgärder och minska utsläppen mer effektivt.

En viktig åtgärd är fortsatt forskning kring lustgasemissioner från kväverening. För att optimera kvävereningsprocessen med avseende på växthusgasemissioner behövs bättre och billigare mätutrustning, som både är kontinuerlig och on-line.

När det gäller slamhanteringen är målet att minska metanutsläppen, både från själva rötningen och lagringen. Exempel på åtgärder från projektet är termofil rötning och avkylning av det rötade slammet, torkning och stabilisering, produktion av slambiokol, täcka slamlager, destruera eller omhänderta restgaser, samt söka läckor.

I två videos nedan beskrivs ett antal åtgärder som VA-organisationer i projektet vidtagit för att minska Scope 1-utsläpp. Läs om dessa samt fler åtgärder i detalj i listan under videon.

Åtgärdsbeskrivningar Scope 1

Nedan finner du åtgärdsbeskrivningar från VA-organisationer i projektet med målet att minska Scope 1-utsläppen.

Lustgasmätning som underlag för åtgärder - Stockholm Vatten och Avfall

Syfte
Mäta lustgasemissioner för att öka kunskap om lustgasproduktion för att kunna hitta åtgärder för att minska dessa så en optimal balans mellan reningsresultat, driftkostnader och klimatpåverkan erhålls.

Tillvägagångssätt
Utredning av lämplig utrustning, därefter projekt för inköp och installation av utrustning i frånluft och vattenfas.

Tid för implementering
2-3 år.

Effekt

  • Uppnådd effekt: Mätutrustning på plats, databas med lustgasutsläpp.
  • Budgeterad effekt: De dominerade orsakerna till lustgasproduktion ska fastställas
  • Kostnad: ca 300 tkr/instrument
  • Totalkostnad: ca 1 Mkr (uppskattat enbart instrument)
  • Drivkrafter: Vilka utsläpp förekommer från reningsverket, vad orsakar lustgasutsläpp? Verifiera mätningar i frånluften med mätningar i vattenfasen
  • Huvudsakliga drivkrafter: Stadens klimatmål och bolagsmål.

Praktiska erfarenheter

Lärdomar
Viktigt att mätutrustning tas omhand och att data utvärderas, att det finns resurser för detta.

Medskick
Mätning behövs kontinuerligt. Lustgasproduktion är komplex. Gå med i Lustgasnätverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för att ta del av erfarenheter inom och utanför Sverige.

Kontaktperson: Kristina Stark Fujii, kristina.stark.fujii@svoa.se

Byte till fossilfritt bränsle i egen fordonsflotta - Uppsala Vatten och Avfall

Syfte
Minska utsläppen från verksamhetens egna fordonsflotta.

Tillvägagångssätt
Bolagsmål och prioritering av fordon, successivt utbyte av ägda och leasade fordon. I första hand prioriterades biogas, el och vätgas och i andra hand HVO100, FAME100 eller etanol som bränsle.

Tid för implementering
3-5 år.

Effekt
Uppnådd effekt: 1000 MWh drivmedel per år används i egna fordon genom utbytet har utsläppen minskat med ca 200 ton CO₂ekv/år.

Kostnad
Totalkostnad: Svåruppskattad, utbyte har skett successivt.

Kostnad per reducerad CO2: Drift: 1 kr/kg CO₂ekv vid drift med HVO100 i stället för diesel. El eller biogas är billigare än diesel.

Drivkrafter
Klimatmål.

Praktiska erfarenheter

Lärdomar
Viktigt att sprida kunskap inom organisationen om exempelvis hybridbilar, hur drift ska prioriteras med mera samt hur och var man tankar olika bränslen. Se till att det finns elladdstolpar på alla anläggningar.

Medskick
Bra att blanda bränslen i bolagets fordonsflotta ur beredskapshänseende.

Kontaktperson: Johan Nilsson, johan.nilsson@uppsalavatten.se

Minska metanslipp från rötrestlager - Uppsala Vatten och Avfall

Syfte
Minska metanslipp från rötrestlager och slamhantering

Tillvägagångssätt
I förstudie för ny slamhantering utreda tekniker för avgasning av rötresten och genom leverantörskontakt samt litteraturreferenser sammanställa hur mycket löst metangas som finns i rötrest för att motivera till ett beslut om att inkludera av avgasningsteknik i slamhanteringen.

Tid för implementering
Installation av tekniken bör ta ett par månader beroende på inkopplingens komplexitet.

Effekt

  • Uppnådd effekt: ingen effekt uppnådd än.
  • Budgeterad effekt: Faktiskt utsläpp från slamhantering efter rötkammare motsvarar idag drygt 500 ton CO₂ekv/år vilket förhoppningsvis kan minskas kraftigt. Enligt leverantör kan 0,15 Nm3 löst metan avlägsnas per m3 slam vilket för referensanläggningen innebär drygt 400 ton CO₂ekv/år. Litteraturreferenser anger spann på minskade utsläpp om 50–250 ton CO₂ekv/år. Tekniken kan även ge förbättrade avvattningsegenskaper vilket minskar slamtransporterna och kostnader för avsättning av slammet.

Kostnad
Totalkostnad: Uppskattningsvis ett par miljoner SEK, be om offert från leverantör för aktuellt pris.

Drivkrafter
Klimatmål. Förbättrad arbetsmiljö, minskade slamtransporter samt ökad gasproduktion är sidoeffekter.

Praktiska erfarenheter

Lärdomar
Genom att delta i EgMet-mätningar samt genomföra klimatberäkningar är det enklare att motivera åtgärder för metanslip då det är den största källan till klimatutsläpp på reningsverk.

Medskick
Det kan vara enklare att få till åtgärder i samband med ombyggnationsprojekt, men ett vakuumavgasningssteg ska inte vara komplicerat att lägga till som steg för befintlig process.

Kontaktperson: Diana Arvidsson, diana.arvidsson@uppsalavatten.se

Lustgasemissioner och åtgärder vid rejektvattenrening - NODRA

Syfte
Minimera utsläpp av växthusgaser.

Tillvägagångssätt
Ombyggnad av rejektvattenrening från nitrifikation/denitrifikationsprocess till deammonifikationsprocess.

Tid för implementering
Från idé till fungerande anläggning ca 2 år.

Effekt

  • Uppnådd effekt: Från 10 % lustagasemissioner av inkommande kväve till under 1% lustagasemissioner av inkommande kväve (90 % minskning).
  • Budgeterad effekt: Minska lustgas med 86 %.

Kostnad
Totalkostnad: 7,2 miljoner.

Drivkrafter
Miljömål, minskade lustgasutsläpp.

Praktiska erfarenheter

Medskick
Genomföra noggranna mätningar före och efter projektgenomförandet. Samarbeta med institutioner, läroverk och andra kommuner.

Kontaktperson: Magnus Eliasson, magnus.eliasson@nodra.se